En förebyggande kontroll om året

Friska tänder
livet ut

Genom årliga kontroller, förebyggande vård och rådgivning kan du hålla dina tänder hela och friska under lång tid. Vårt mål är att du ska kunna behålla dina tänder livet ut.

Vi erbjuder både allmäntandvård och akut tandvård. Med allmäntandvård menar vi förebyggande vård, rotbehandlingar, lagningar, utdragningar av tänder och behandling av tandlossningssjukdomar. Behandlingen utförs av både tandläkare och tandhygienister och består av professionell tandrengöring, fluorbehandling, borttagning av tandsten och missfärgningar samt instruktioner och tips kring din munhygien.

Undersökning

Första gången du kommer till oss gör vi en undersökning och kontrollerar din munhälsa. Det är alltid en tandläkare som gör undersökningen.

Vi kontrollerar om du har hål i tänderna, tandköttsinflammation, tandlossning eller andra tecken på problem och sjukdomar i munnen som behöver behandlas. Vi tar upp till fyra röntgenbilder och pratar därefter om hur du kan förebygga problem med dina tänder.

Om vi skulle konstatera något problem med dina tänder eller att du har någon sjukdom i munnen diskuterar vi detta och du får förslag på olika behandlingar. Du får alltid ett behandlings- och kostnadsförslag som du sedan tar ställning till.

Innan du kommer till oss på undersökning vill vi gärna att du själv funderar på hur du upplever din munhälsa. Vad tycker du om din mun och dina tänder? Upplever du några problem? Det blir en bra utgångspunkt för den diskussion vi ska ha efter undersökningen.

Efter slutförd behandling erbjuder vi dig att att komma till oss för regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder. Dessa baseras helt på dina individuella behov och skiljer sig därför från patient till patient.

Tandlossning

Tandlossning/parodontit är en inflammation i tandens fäste. Inflammationen beror på att man inte har rengjort tänderna ordentligt under lång tid. Om inflammationen inte upptäcks och behandlas tidigt finns det risk för att tandens hela fäste till slut förstörs så att tanden lossnar eller måste tas bort.

Oftast upptäcker man inte tandlossning/parodontit själv eftersom sjukdomsförloppet är långsamt och ofta smärtfritt. Att gå regelbundet till tandläkare eller tandhygienist och noggrann rengöring av tänderna morgon och kväll är det bästa sättet att förebygga tandlossning (parodontit). Det är viktigt att borsta tänderna vid tandköttskanten och att rengöra mellan tänderna med tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste.

Rökning och stress ökar risken för att få tandlossning/parodontit. Bakterierna som vid tandlossning/parodontit finns djupt ner i tandköttsfickorna kan man inte få bort själv.

Tandläkaren eller tandhygienisten använder speciella instrument för att rengöra tandköttsfickorna. Oftast tar behandlingen lång tid och man måste komma tillbaka flera gånger.

Om behandlingen går bra försvinner inflammationen i tandköttet och de fördjupade tandköttsfickorna man fått under inflammationen läker. Om man har en allvarlig form av parodontit kan man behöva göra en operation för att ta bort bakterier och fördjupade tandköttsfickor. Om tandlossningen/parodontiten har utvecklats så långt att flera tänder inte kan räddas måste de plockas bort. Då ersätts de förlorade tänderna med implantat, tandbrygga eller tandprotes.

Lagning

Man måste ibland laga hål i en tand, exempelvis om karies har uppstått eller om en gammal fyllning har gått sönder.

För att få bort all karies eller alla rester av en gammal fyllning behöver tandläkaren borra i tanden. Därefter gör tandläkaren rent och fyller igen hålet.

Det vanligaste fyllnadsmaterialet är komposit. För att fyllningen ska härda och bli hård lyser man på den med ett speciellt ljus.

Sedan putsas fyllningen så att den känns blank och slät. Det är också viktigt att fyllningen passar in i bettet och att du som är patient inte tycker att den känns för hög.

Du kan äta som vanligt direkt efter att ha lagat hål i en tand, men det kan ibland isa eller ila i tanden. Det är normalt och det går så gott som alltid över. Men om du skulle ha känningar i tanden när det gått en tid efter lagningen, kontaktar du bara oss, så hjälper vi dig.

Rotfyllning

Om ett hål blivit djupt kan det skada tandens nerv. Då kan det bildas bakterier som leder till en infektion i tandens rotkanal. Det är sådana infektioner som gör att du får tandvärk.

Kroppens eget försvar kommer inte åt bakterierna, därför måste tanden göras ren och rotfyllas. En tand kan behöva rotfyllas av andra anledningar också, exempelvis vid tandpressning, det vill säga när man bitit ihop käkarna väldigt kraftigt under längre tid.

Vid en rotfyllning öppnar tandläkaren en väg in till rotkanalen för att ta bort resterna av tandpulpan och göra rent. Den tomma rotkanalen fylls sedan med guttaperka – ett vävnadsvänligt material. Allra sist fylls öppningen igen på samma sätt som när man lagar ett vanligt hål.

Efter en lyckad rotbehandling med rotfyllning kan tanden fungera som vanligt igen. Men ibland behövs det mer än ett tillfälle för att behandla tanden. I de fallen fylls tanden med ett bakteriedödande medel som får verka innan tandläkaren rotfyller den. Under tiden får du en provisorisk fyllning.

I de flesta fall är rotfyllning lätt och smärtfri. Om bakterierna dödat nerverna i rotkanalen har du kanske inte ens märkt att du har en infektion. Den upptäcks då ofta först när vi tagit röntgenbilder.

Tandutdragning

Ibland måste man dra ut en tand. När en tand är så skadad eller infekterad att den inte går att rädda måste den helt enkelt tas bort. Det händer också att friska tänder behöver tas ut, till exempel visdomständer som inte får plats.

När tanden och tandköttet är ordentligt bedövade, vickar tandläkaren försiktigt loss tanden och lyfter ut den. Såret kontrolleras och du får bita på en kompress för att stilla blödningen.

När tandläkaren dragit ut en tand bildas det en liten propp med levrat blod som skyddar såret. För att såret ska läka fint ska du inte skölja munnen, äta, dricka eller röka innan bedövningen gått ur. Det är bra att vänta i minst två timmar.

När bedövningen sedan har släppt är det normalt att det gör ont. Du kan också ha lite svårt att gapa och tugga ordentligt. Detta avhjälper du lätt med hjälp av en smärtstillande tablett.

När du ska dra ut en visdomstand undersöker och röntgar tandläkaren först visdomstanden för att se om det går att göra en enkel tandutdragning. Om tanden sitter lite svårt till förbereder tandläkaren en mer komplicerad utdragning. I enstaka fall krävs det en operation för att dra ut en visdomstand.

Bettskena

När du vaknar och känner dig trött i ansiktsmusklerna, har huvudvärk eller ömma tänder är det sannolikt att du gnisslar tänder. Då kan du behöva en bettskena.

Att gnissla tänder är väldigt vanligt och beror ofta på att man under sömnen försöker lösa problem som man inte hunnit lösa på vaken tid. Då pressar man ihop käkarna och gnisslet börjar. Alla människor kan råka ut för detta, men det är statistiskt sett vanligare bland unga kvinnor.

Våra tandläkare kan enkelt se om dina tänder är slitna på grund av gnissling eller av någon annan orsak.

Tandläkaren undersöker även dina käkmuskler för att se om det knäpper eller knakar när du gapar. Du kan också ha fått svårare att gapa, vilket tandläkaren också kan kontrollera.

Lösningen på dina problem är oftast en bettskena som kan ta bort besvären och förhindra att dina tänder slits ner. Att göra en bettskena är enkelt. Tandläkaren tar ett avtryck av din över- och underkäke och en vaxbitning av ditt bett. Därefter tillverkas bettskenan på ett tandtekniskt laboratorium.

Du använder sedan skenan främst på natten, men du kan exempelvis också använda bettskena när du tränar och behöver avlasta käkarna. Om du tror att du kan behöva en avlastande bettskena så ta kontakt med oss.

Snarkskena

Om du snarkar när du sover kan du behöva en snarkskena. Det finns två typer av snarkare: snarkare med andningsuppehåll och sociala snarkare. Tror du att du kan ha andningsuppehåll, eller om din sängkamrat hör att du slutar andas, är det viktigt att göra en sömnundersökning. Andningsuppehåll under sömnen innebär en ökad risk för hjärtsjukdomar, men även för olycksfall till exempel i trafiken på grund av att nattsömnen störs.

Vi hjälper dig med remiss till en sömnundersökning. Har du redan en remiss från sömnundersökningen betalar du bara en besöksavgift.

En snarkskena görs på samma sätt som en vanlig bettskena. Den fungerar så att användningsvägarna vidgas genom att underkäken flyttas framåt. Den första tiden kan det kännas lite ovant och som ett intrång i nattsömnen, men de positiva effekterna är så stora att de lätt uppväger nackdelarna. Eftersom du kan bli torr i munnen när du använder bettskena eller snarkskena är det extra viktigt med god munhygien.

Bettskena och snarkskena ska rengöras varje dag och förvaras fuktigt, till exempel i ett fodral.